Bokrecension: The Old Republic: Deceived

Ibland har man tur. Boken Star Wars:The Old Republic: Deceived har på officellt håll inte släppts i butik än någonstans, enligt amazon.com släpps boken den 22 mars. Ovanligt då att jag fått chansen att läsa ut boken redan den 15 mars. Den turen gör mig glad och därför kommer härmed en recension, vad jag tyckte om boken.

Boken ses som nummer 2 efter Fatal Alliance och som tillsammans utgör en del av bakgrundsberättande till det kommande storspelet från Bioware, nämligen The Old Republic, ett massive-multiplayer-online-role-playing game av ovanliga propotioner.

Boken är skriven av Paul S. Kemp och han är som författare helt ny för mig, även om han skrivit Star Wars-romaner tidigare: Crosscurrent.

Boken har som största influens en CGI-trailer av alla möjliga saker. En trailer som drog på sig mycket beröm och uppmärksamhet. Trailern fick till och med en prequel. Sith Lorden Darth Malgus är huvudpersonen i båda, även om han bara är en av många i spelet The Old Republic. Och nu är han frontfiguren för denna bok.




Man ska inte tro att detta är en fin och trevlig saga. Huvudpersonen är en Sith Lord och han är verkligen en ond figur. Hans filosofi är att styrka ger makt och makt ger rätt. Är man stark behöver man inte böja sig för någon. Och Darth Malgus får sin styrka genom sina känslor. Sitt stora hat är galaxens beskyddare: Jedi-orden. Han har en dröm att allt står i lågor. Genom konflikten han skapar så ökar hans kunskap och färdigheter. Ingen får stå ivägen för honom. I grund och botten, en riktigt Sith Lord.

I boken så får vi även höra berättelsen om en Jedi-riddare vars mästare Darth Malgus har dräpt. Detta dåd kräver hämnd. Vi får även stifta bekantskap med en smugglare var liv inte är lika frigående som tex Han Solo. Mot sig har smugglaren också en prisjägare som jobbar för konkurrenterna och vars jobb/uppdrag inte är förenligt med det smugglaren håller på med. Dessa personers liv kommer tillslut alla i kontakt med Darth Malgus. Det är ingen spoiler att avslöja att Darth Malgus överlever, men vad blir resultatet av hans arbete och vilka överlever? Och hur går det för Darth Malgus närmaste kompanjon, hans slav, hans älskade? Det går enkelt att säga att vi i denna bok får följa en ovanlig Siths märkvärdiga berättelse.

För om boken har en styrka, så är det dess proträtt av Darth Malgus. Han är mer Sith än de allra flesta vi faktiskt får höra talas om i hela Star Wars-sagan, men ändå har han flera ovanliga karaktärsdrag. Trots sitt enorma hat mot Jedi-riddarna har han inga problem att känna respekt för vissa av sina fiender, sålänge de har de karaktärsdrag han själv eftersträvar. Hans hat gör honom inte blind. Darth Malgus är en Sith Lord med heder. Därför klarar han heller inte av sina Sith kamraters ständiga politiska spel och intriger. Det är inget han vill veta av. Han är en krigare vid fronten, det är där han är starkast.

Förra boken som också var en backgrundsberättelse till The Old Republic hade med alla spelets klasser, alltså smugglare, agenter, soldater, jedi riddare osv. Även denna följer samma mönster. En kanske lite väl tydlig reklam för att berätta för läsaren att spelet också kommer ge oss bra djupa berättelser även om man inte är en Sith eller en Jedi. Det känns mer framtvingat dock än att det är något boken gjorde bra. De flesta sidokaraktärerna har ingen särskilt hög intressevärde. Spänningen och dramat sker oftast när Darth Malgus kliver in i bilden. Men det ska sägas att han inte är helt dominerande. Det läggs god med tid för att berätta de andra berättelserna också.

Tyvärr så får vi dock inte så mycket mer än just Darth Malgus och några få andra karaktärer. Boken tar vid några minuter före Sacking of Coruscant och sen fortsätter sen några dagar efteråt innan vi träffar på slutet. Vi får inte reda på någon djupare bakgrundsberättelse om Malgus, eller Veradun som han föddes till, men som endast hans älskling får kalla honom för privat när ingen annan hör.
Vi får heller inte veta varför Treaty of Coruscant skrevs som ledde till att Sitherna lämnade planeten och Republiken fick överge stora området till Imperiet. Sith Kejsaren nämns, men vi får aldrig höra honom tala eller veta något nytt om honom. Mysteriet kring honom hålls intakt genom hela boken. Vilket är synd, för även om slutet av boken bjuder på ett antal ordentliga överraskningar jag inte förväntade mig, så får vi dock inte reda på några som helst mysterier kring denna ändå väldigt oupptäckta tidszon i Star Wars-sagan.

Darth Malgus är en man som följer order och trots att det händer mycket så är han ändå bara en sidospelare i detta krig som precis lett till en orolig fred. Boken bjuder oss på flera strider och en del action, men vi vet att detta är inte just det där riktigt stora och viktigaste som händer i galaxen just nu. Något riktigt avgörande av galaktiskt betydelse som vi inte redan visste avslöjas inte. Epilogen hintar att jo, det kanske hände något som får stora konsekvenser, men tills det har utvecklas så fångar inte riktigt denna boken in oss i en maffig härlig Star Wars-berättelse, utan den är lite för blyg för det. The Old Republic blir ett enormt spel med massor av berättelser, vad exakt och hur, vill inte riktigt boken avslöja alldeles för mycket så här i förhand. Det märks, kanske lite för tydligt och även om jag njöt de 5-6 timmar det tog för mig att läsa boken så vet jag att det fanns möjligheter att göra denna bok lite bättre ändå. Darth Malgus kunde inte göras bättre, inget av det som hände honom kändes opassande, men sånt som hänt före honom, sånt som kanske kan hända efter, och saker runt omkring, hittar vi en del svagare saker som hindrar mig från att ge boken ett toppenbetyg.

Jag är verkligen hypad inför spelet, som än inte fått någon releasedatum, men som tidigast kommer ut på sensommaren i år, men varken det, eller mitt stora intresse för allt kring Sither, kan höja boken till högre än ett klart godkännt 6/10 i betyg.

För vidare diskussion om boken och speciellt Darth Malgus, kan ni besöka starwars.se forumet. Ett smakprov, direkt från boken, finner ni nedanför. Där så hämtar Darth Malgus upp sin slav på ett av Republikens sjukhus på Coruscant.


Eleena saw him, sat up, and smiled.
He realized that she was the only person in the galaxy who smiled when she saw him.
"Veradun",she said.
Seeing her face and hearing her voice affected him more then he liked. The anger drained out of him as if he had a hole in his heel.
Relief took its place and he did not fight it, though he realized that he had let his feelings for her grow dangerously strong.
When he looked at Eleena, he was looking at his own weakness.
Angral´s words bounced around his consciousness.
Passions can lead to mistakes.
He had to have her, and he had to stay true to the Empire.
He had to square a circle.
He resolved to find a way.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0